Teknikens kullerbytta

Jag gick med i Online Stickcafe på Facebook idag, en facebookgrupp som har event varje torsdag som går ut på att man stickar tillsammans framför Facebook. Det läggs upp bilder, funderingar, frågor och allmänt chit-chat - som man tänker sig att ett stickcafe är.

Jag var väldigt fundersam när jag hörde och läste om detta, men efter att ha suttit en kväll med min stickning och Ipaden i knät och varit med så kan jag säga att det är himla trevligt! Det är ju alltid trevligt att träffa likasinnade och att småprata om sin favoritsyssla.

Men jag har suttit och tänkt på något helt annat under kvällen också. Att detta är en korsning av något av de äldsta och mest tantiga som finns, en syjunta - och något av det mest nördiga och introverta som finns, en IRC-kanal.

Sen funderade jag på om det inte skulle gå att flytta över Online Stickcafe till en IRC-kanal eftersom Facebook envisas med att sortera om inläggen varenda gång jag uppdaterar sidan. Jag tror dock att detta är så populärt som det är just för att det är Facebook.

Det är fortfarande roligt.



Brasklapp: jag vet att en Facebook-chat inte är en IRC-kanal. Men Online Stickcafe är inte en syjunta heller.

Telefonstatistik!

Vi börjar med statistiken

Jag gick igenom min senaste telefonräkning och fick fram följande siffror:

I mitt telefonabonnemang betalar jag 59:- per månad för abonnemanget och då ingår all datatrafik utan begränsning. Samtal och sms betalar jag per styck.

Senaste räkningen gällde för 10 Juni till 30 November, alltså nästan 6 månader.
Under den tiden skickade jag 586 sms. Genomsnitt 3.5 sms om dagen.
Jag ringde också 153 samtal med en total längd av 7 timmar och 18 minuter, eller 438 minuter.
Alltså är ett genomsnittligt samtal strax under 3 minuter långt, och jag gör i genomsnitt ett sådant samtal om dagen.

För detta betalade jag 529:- eller 88:-/månad.

Jag har aldrig hindrat mig själv från att ringa eller smsa någon. Jag lånar ut min telefon när någon behöver det, jag ringer utomlands om jag behöver det, svarar på sms från utlandet utan att tänka på saken. Jag är inte en stor konsument när det kommer till telefoni och sms men jag snålar inte heller.

Så totalt för 6 månader gick min mobiltelefonräkning på 883:-

Mitt tidigare abonnemang gick på 499:-/månad. Av det så betalade jag ca 100:-/månad för en mobiltelefon, och låt oss säga att själva abonnemanget gick på 100:-/månad

Så jag hade 299:- att ringa och smsa för.

Här är pudelns kärna, och också teorin bakom varför jag valde mitt nuvarande abonnemang (alltid trevligt när teorin fungerar i praktiken)

Om vi antar ett likformigt telefon/sms mönster, då betalade jag min tidigare operatör 200 kr (avrundat) extra varje månad. 200kr som jag aldrig använde. 200kr per månad för MÖJLIGHETEN att ringa och smsa så mycket jag ville. Och det var detta jag misstänkte, glappet mellan hur mycket telefoni jag verkligen använde och hur mycket jag betalade för, var alldeles för stort.

Jag har egentligen inget emot att betala för bekvämlighet, jag gör det hela tiden. Men det är skillnad på 20kr extra för att få pizzan levererad eller 60 kr porto för att HM ska skicka kläderna till mig och att betala 200kr varje månad för att jag kanske skulle ringa lite extra denna månaden.

För det är ju det också. Om jag vill spara de där portot, då kan jag åka till HM just den här gången och handla. Men telefonabonnemang har en bindningstid på 24 månader, så även om jag kommer på ett år senare att jag ringer nog inte för de där 200kr denna månaden, så måste jag ändå betala hela bindningstiden ut.

Troligen kommer jag sätta mig i ett abonnemang med bindningstid igen, om så bara för bekvämligheten att köpa en ny mobiltelefon på avbetalning. Men nu vet jag vilken nivå av abonnemang jag ska lägga mig på för att inte hamna i glappet igen.

Träningens varande

Varning: rambling incoming!

Det här med att träna. Det här med att äta rätt.

Inte lätt.

Varför finns det inte ett mirakelpiller som löser allt sånt? Som löser att jag inte orkar stå emot mina cravings? Som löser att jag inte orkar ta tag i att börja och sen fortsätta träna?

Därför att det fungerar inte så.

Jag vet att jag kan komma igång och träna och hålla i det - jag har gjort det tidigare.

Min stora ursäkt just nu är mitt jobb, och min långa restid till jobbet. Det är ursäkt, det vet jag. Jag har bara väldigt svårt att motivera mig till att komma runt med ursäkten.

Motivation alltså. That's the thing.

Vilket egentligen är konstigt, för jag vill gå ner i vikt. Jag vill må bättre. Jag vill ha bättre kondition. Av många anledningar, stora och små. Men det räcker inte.

Vad krävs då?

Rundstickning!

Frågade mina fellow Stickpod-lyssnare på Ravelry igår om rundstickors fördelar och nackdelar. Enhälligt röstande för att rundstickor is the way to go. 

Sagt och gjort så beställde jag rundstickor till mitt nästa projekt (Rosa's Caponcho) och jag flyttade även över mitt (vad det verkar) evighetsprojekt på den endaste rundstickan jag har. Nackdelen är att den är tunnare än de stickorna jag hade dem på tidigare. Men det ska bli ett kuddfodral så det känns inte som om det gör så mycket. Jag gör detta mest för att använda upp ett lite läskigt akrylgarn och för att öva slätstickning. 

Märkte direkt varför magic loop-tekniken vill ha mjuk kabel. Denna är lite för styv så jag har en bit kabel som sticker iväg för mig hela tiden, och drar med stickorna. Men som sagt, detta är inte ett finlir-projekt så det får duga just nu. 

De rundstickorna jag beställde är av modellen löstagbara stickor och kablar, hoppas att det kommer fungera bra - många på Ravelry som rekommenderar dem så jag är optimistisk. 

Funderar också om jag ska försöka göra en #blogg100 för att verkligen testa detta med att blogga, har ju startat och stoppat några gånger tidigare, men känner inte att jag har gett det ett riktigt försök. Får se. I så fall är detta #1 av #blogg100.